Ordlista

Nedan förtydligas ord, begrepp och definitioner som förekommer på hemsidan.

Listan fylls på löpande.
  • Blandbarhet
    En kvalitativ benämning på hur läkemedel påverkas fysikaliskt och/eller kemiskt till följd av att deras respektive ursprungliga lösningar blandas till en och samma lösning.
  • Kompatibilitet
    Ett begrepp som används synonymt med begreppet blandbarhet.
  • Inkompatibel
    Om två (eller fler) läkemedelslösningar blandas och detta leder till fysikaliska och/eller kemiska reaktioner av klinisk relevans, anses dessa läkemedel vara inkompatibla.
  • Läkemedelskombination
    En blandning av läkemedelslösningar. Benämns även kort som ”kombination”. Eftersom databasen endast har uppgifter på blandbarhet av läkemedel två och två, -avser begreppet ”kombination” i dessa sammanhang en blandning av just två läkemedelslösningar.
  • Webbapplikation
    Omfattar hela innehållet i applikationen Blandbarhet läkemedel (blandbarhet.vgregion.se), både gränssnitt och bakomliggande databas.
  • Databas
    Den del av webbapplikationen Blandbarhet läkemedel som utgörs av information om kompatibilitet för kombinationer av intravenösa läkemedel.
  • Blandbarhetsöversikt
    Syftar på den matris/tabell/lathund som sammanställer blandbarhet för upp till 35 st läkemedel och är skräddarsydd och framtagen för en specifik vårdenhet. Denna blandbarhetsöversikt ingår i vårdenhetens rutindokument för blandbarhet.
  • Y-site
    Ett begrepp som specificerar att läkemedel infunderas parallellt och leds in i samma infart via en trevägskoppling (därav beteckningen ”Y”), en förgrening, varefter de blandas på väg in till patienten.
  • SPC
    Eng; ”Summary of Product Characteristics”. På svenska översätts SPC till produktresumé.
  • Produktresumé
    Skrivs av tillverkaren när ett läkemedel registreras och är en sammanfattning över läkemedlets egenskaper och användning.
  • TPN
    Förkortning för ”Total Parenteral Nutrition”.
  • Emulsion
    En beredningsform som innebär blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig lätt, exempelvis vatten och olja. I en emulsion tillsätts hjälpämnen för att vatten och olja ska blanda sig så bra som möjligt. Stesolid Novum, TPN och Propolipid är exempel på läkemedel i emulsionsform. Om sammansättningen i en emulsion ändras (pH, elektrolytsammansättning) finns en risk att vatten och olja separerar och till och med skiktar sig och bildar klumpar av fett/olja i vattenlösning. Om utfällningar uppstår i en emulsion kan de vara svåra att se eftersom emulsioner sällan är genomskinliga.
  • Utfällning
    För att ett ämne ska vara lösligt i vatten behöver det vara i laddad form. De flesta läkemedel är syror och/eller baser och är lösliga och kan vara antingen laddade eller oladdade beroende på bl. a pH. Om pH förskjuts i lösningen så att den oladdade formen av läkemedlet bildas blir läkemedlet olösligt och fäller ut. Om en läkemedelslösning innehåller en löslighetsförbättrare, t. ex etanol, kan en utfällning ske till följd av att läkemedelslösningen späds för mycket eftersom löslighetsförbättrarens förmåga försämras. Ett tredje fall av utfällning som kan uppstå är om t. ex kalcium- och fosfatjoner blandas i samma lösning. Kalciumjonen (positivt laddad) binder till fosfatjonen (negativt laddad) och bildar kalciumfosfat – ett svårlösligt salt som fäller ut.
  • Lösningsmedel
    Den vätska med vilken ett läkemedel är utspätt med. Används synonymt med spädningsvätska.
  • Spädningsvätska
    Den vätska med vilken ett läkemedel späds ut med. Vanligast förekommande är natriumklorid 9 mg/ml, glukos 50 mg/ml och sterilt vatten. Används synonymt med lösningsmedel.
  • NaCl
    Kemisk beteckning för natriumklorid, s.k. koksalt.